Härliga finaler och många bilar
När RHK körde sin final på Mantorp Park så mötte närmare 150 bilar upp. Vi fick se ett rekordstort historiskt standard heat med 42 bilar på plats. Standard Ny och GT ny körde först. Här var det i första hand frågan om guldet skulle gå till Erik eller Anders Berger. Erik ledde inför finalen med en futtig poäng före Anders och dessutom låg Lennart Björk på tredje plats och lurade. Anders visade med stort eftertryck var skåpet skulle stå redan i kvalet. Axel Ekman tog visserligen pole, men Anders var bara några hundradelar efter. Ned till Erik i startruta tre så skiljde det nästan två och en halv sekund!
Axel gjorde som vanligt en bra start, men Anders hängde som en blodigel i Axels kofångare hela racet igenom. På sista varvet så bromsade Axel för sent in i chikanen och han fick köra över gruset och ut på dragracingstrippen. Anders såg sin chans och de körde sida vid sida hela rakan ned. Men Axel bromsade så sent att han knappt vågade titta och han vann före Anders med 0.3s. Bakom dessa två hetsporrar hade Erik Berger en lika hård holmgång med Tomas Hall. De slipstreamade och bytte plats med varandra hela tiden. Men på sista varvet fick Erik oväntad hjälp från fru fortuna. Tomas gaswire gick av och Erik körde i mål som trea. I RHK-cupen hamnade Anders och Erik på samma poäng, men Anders hade tre segrar mot Eriks enda så guldet gick till Anders. Lennart Björk hade problem med bilen och hamnade långt efter. Det visade sig efter racet att luftfiltret hade gått sönder och följt med in i motorn.
I Formel Ny stod Peter Gustafsson i pole före Mats Andersson. Dessa båda har delat på segrarna i år, men sällan kört i mål i samma race. Nu fick vi äntligen se dem rejsa mot varandra. Mats tog starten, men efter ett par varv tog Peter över och byggde upp en liten lucka. Men han bromsade på sig och snurrade efter start och målrakan och höll så när på att ta med sig Mats. De stod nästan stilla för en sekund, men Mats var först iväg. Peter kunde kontra och vinna före Mats till sist. Bruno Hvid Nielsen kom trea. Vi fick se flera nya bilar i det 22 bilar stora startfältet. Den bilen som drog mest uppmärksamhet till sig var nog Ferdinand Gustafssons Brabham BT18 från 1966 som kördes i F3 SM 1967 av Ronnie Peterson!
I det rekordstora historiska standard startfältet fick vi se en känd nykomling. Det var den gamle Porschemästaren Mats Lindén som körde en Ford Falcon. Han stod i andra rutan bredvid Tomas Gustavsson. Tomas tog starten, men han fick jobba hårdare än vanligt för Mats låg och pressade på hela racet igenom. Men Tomas vann racet och hela serien. Mats Lindén kom tvåa före Lars Esselius. Vi fick se ett par finska bilar i fältet också. I bakre halvan av resultatlistan återfanns de ständigt växande 1000-kubikarna.
I den äldre formelbilsklassen gjorde Alf Andersson comeback och satte snabbaste tid direkt. Han fick sällskap i första led av Michaela Axelsson i en gammal Lotus FJ. Dessa två hade en fin kamp några varv, men Alf fick tyvärr bryta sedan rattstången lossnat. Michaela kunde ta en ohotad seger vid hennes enda framträdande på svensk mark i år. Den riktigt hårda kampen stod förstås formel Vee-gänget för. Catharina Hansen kämpade och växlade positioner med Lars Jonsson och Lars-Gunnar Johansson. Catharina kunde hålla undan och köra in som tvåa efter Michaela. När hände det senast att vi hade tjejer på de två första platserna i racing? Formel Vee segern till trots så missade Catharina guldet till Lars-Gunnar Johansson.
GT/GTS klassen var liten igen, var är alla gamla sportbilar? Hans-Erik Johansson kunde köra från pole till rutflaggan i ledning och vinst i både heat och cup. Vi fick även se Historiska Racersportvagnar. Thomas Mullen från Danmark vann före bröderna Rolf och Hans Johansson.
Efter racen följde den sedvanliga middagen med prisutdelning och dans. Här kom den enda smolken i bägaren för RHK den här helgen. Prisutdelningen skedde i ena änden av tältet och alla deltagare satt i andra änden, åtskiljda av det tomrum som finns mellan de två loften i Jonseredstältet. Det blev mycket svårt att höra vad prisutdelarna sa och det tog lång tid för alla att hämta sina priser. Annars var middagen alldeles utsökt och Axel Ekmans utdelning av specialpris till Sollan var mycket trevligt. Lars Widenborg fick ett nytt mätinstrument för nästa säsong för att kolla markfrigången.
På söndagen kördes för första gången (på 40 år?) ett eget race för 1000cc-cupen. Blåröken låg tät längs startrakan när dessa hästkraftsstinna djungeltrummor kom dundrande nedför backen. Lennart Nilsson lyckades precis tränga sig in i första kurvan i ledning knappt före Bo Lindman. De hade en härlig fight racet igenom. Bosse satte den snabbaste varvtiden, men han tog sig inte förbi Lennart som vann med två sekunder till sist. Trea kom Krister Wigren som hade en hård fight racet igenom med Fredrik Tornérhielm och Uno Dahl. Peter Kumlin kom visserligen bara på niondeplats med köttbullen, men han konstaterade snabbt att han var bästa fyrtaktare i racet!
Standard Ny/GT Ny vanns enkelt av Lennart Björk. Han visade att bilen går fort, när han inte hade luftfiltret inne i motorn. Formel Ny körde sitt förlorade Falkenbergslopp och nu kunde Mats Andersson vinna före Petter Huse och Micke Juhlin. I Formel Äldreheatet vann återigen Michaela Axelsson. Alf Andersson hade skruvat fast rattstången och kom tvåa före Roger Johansson. I det andra RS-racet vann Sixten Skullman före Rolf Johansson och Mats Älfvåg.
Den historiska racingsäsongen avslutades med entimmasracet för standard och GT-bilar före 1965. 23 bilar kom till start. Här visade det sig att racesäsongen har tagit ut sin rätt för många bilar. Manfallet blev stort. Victor Israelsson & Tomas Gustavsson kunde vinna på 34 varv. Tvåa kom Anders Ek och trea Hans Söderholm & Håkan Lindevret. Sista bilen i mål, distanserad med 10 varv, men faktist 14:e totalt kom den äldsta bilen. Det var en Saab 92 från 1953 och den kördes av Niklas Enander och Bengt-Åce Gustavsson.
Bengt-Åce Gustavsson www.racefoto.se