Racerapport

Regn i år igen i Anderstorp…

Årets fjärde deltävling i Riksmästerskapet för Racinghistoriska Cupen kördes på ett vått Anderstorp, men till skillnad från i fjol såg vi det mesta av regnet på test och kval, medan de flesta race kördes på en torr, eller upptorkande bana.

Det var ju 50 år sedan det första VM-loppet för Formel 1 kördes i Anderstorp, men tyvärr blev det inte något speciellt firande kring detta. Nostalgin flödade ändå när man fick se alla historiska racerbilar på racerbanan och i depån.

Formel Vee

Formel Vee kallades en gång i tiden ”Fattigmans F1” och det var en mycket populär klass som lockade många deltagare. Så är det även idag och i helgen fick vi se 28 bilar på griden. Hemmaföraren Lars-Gunnar ”Vegas” Johansson tog pole före Jan Lindqvist och Johan Lund. Lund tog ledningen direkt och lyckades skapa en liten lucka till övriga fältet. Det blev en klunga som fightades hårt om placeringarna närmast bakom med förarna ”Vegas”, Reine Bergström, Pontus Bencsik, Sami Lindholm och Richard ”Lillen” Persson. Det hade bildads en stor vattensamling i Karusellkurvan och när klungan kom farande hamnade ”Vegas” i fel spår och körde rakt igenom vattensamlingen. Det blev kaskader av vatten. ”Vegas” snurrade och klungan splittrades upp. Lund kunde köra till sig en ohotad seger före den stora överraskningen Sami Lindholm som tog sin första pallplats någonsin när han korsade mållinjen som tvåa. Inte nog med det, han satte dessutom snabbaste varv och fick därmed pole till andra racet! Pontus Bencsik tog tredjeplatsen.

Sami Lindholm tog starten i andra racet. Jan Lindqvist körde om på yttern genom första kurvan men hans gaswire gick tvärt av! Lindholm fastnade några sekunder bakom Lindqvist då han inte hade någonstans att ta vägen och han tappade många placeringar. Lindholm började köra upp sig genom fältet, men när han kom till Opelkurvan krokade han ihop med ”Vegas” som for av och fastnade i lecakulorna. Lindholm tappade många platser och fick börja en ny uppkörning. Då klev brodern Robert Lindholm in i handlingen! Han övertog ledningen på första varvet, men tappade ledningen till Lund på det andra. På tredje varvet snurrade Pontus Bencsik av efter långa rakan och säkerhetsbilen kom ut och samlade ihop fältet. Efter omstart lyckades Lindholm stressa Lund till ett misstag då han bromsade för sent efter långa rakan. Lindholm övertog ledningen, men föll på eget grepp ett par varv senare när det var han som bromsade för sent efter långa rakan och snurrade. Lund vann till sist racet före Persson och Bergström. Bröderna Robert och Sami Lindholm slutade femma och sexa i racet och de var verkligen helgens utropstecken med sin fina körning!

Stjärnglans i B-klassen

I B-klassen var Thomas Lundström snabbast på kvalet före Rasmus Bencsik och Fredrik Häger. I det första racet blev rollerna omvända då det var Bencsik som vann före Lundström och Häger. Bencsik vann även det andra racet före Lundström och helgens stora överraskning, nämligen racingdebutanten och tillika världskända TV-kocken Tareq Taylor, som fick låna en bil av familjen Bencsik. Några veckor innan hade familjen Bencsik varit och tränat på Sturup Raceway. Där träffade de Taylor som körde några rundor med sin gamla Amazon. Tommy Bencsik erbjöd Taylor att få låna hans bil, eftersom Bencsiks ben inte är helt återställt ännu. Taylor, som är mycket bilintresserad, tackade ja till utmaningen.

Damrekord i RHK

Det sattes ett rekord då det var sju tjejer som körde Formel Vee under helgen! Frågan är om det någonsin har tävlat så många tjejer på en gång i racing? (Förutom när tjejerna sin egen Ladys Cup på sjuttio och åttiotalet.)

Formel Ford

Formel Ford mönstrade ett riktigt fint startfält där det var 19 bilar + två Formel Vee med dubbelförgasare. I det blöta kvalet var det just en dubbelförgasare som var snabbast och det var Christer Oliw före Bengt Lofthammar och Nicklas Nilsson. Oliw kunde dock inte förvalta sin fina startposition. Han valde regndäck på den upptorkande banan, vilket visade sig vara ett felaktigt beslut. Vi fick se en fin duell om ledningen mellan Henry Sandblom och Nicklas Nilsson där Sandblom till sist drog det längsta strået då han vann före Nilsson och Dan Lindblom. Det andra racet inleddes med samma fight om ledningen, men tyvärr blev publiken snuvad på spänningen sedan Sandblom for av banan på det tredje varvet… Nilsson vann enkelt före Pentti Hildingsson och Peter Carlsson.

Formula Slicks

Det närmaste Formel 1 vi kom under helgen var Torgny Johanssons F2. Dock fick Johansson slita ont för att hitta fäste i det regnvåta kvalet. Tomas Andersson å andra sidan uppskattade regnet då han tog pole före Peter ”Lill-Orsa” Bohlin, Jan Fredriksson och Johansson. Det var svårt att välja däck inför första racet. Regnet hade slutat, men det var bara bitvis torra fläckar på banan. Halva fältet satsade på regndäck och halva på slicks. Regndäck visade sig vara det rätta valet. Magnus Ramsö vann före Joakim Broström och Andersson. Bohlin fick problem med sin bil och tvingades rulla åt sidan från startplattan bara sekunder före starten. I det andra racet var det torrare förhållanden, även om det fortfarande fanns blöta partier. Nu var slicks det rätta valet och då kunde äntligen Torgny Johansson sträcka ut sin F2 för fullt och han vann före Broström och Fredriksson.

Standard före 1965

För första gången på 20 år tvingades 1000cc Cupen inlemmas i heatet för standardbilar före 1965. De körde för första gången som eget heat säsongen 2003 och har under många år varit den största klassen inom RHK, men till helgens tävling kom det endast nio bilar till start.

1300cc-kojorna stortrivdes i regnet och de belade de sju första platserna i kvalet med Hans Beckert i topp före Joakim Frid och Christer Folkesson. Därefter följde fem 1000cc Cupare innan första V8:an. På en upptorkande bana drog Beckert ifrån och vann före förre STCC-föraren Joakim Frid och Per Skårner. Lars Esselius var bästa V8:a på fjärde plats och Jonas E Pölda var bästa 1000cc Cupare på 8:e plats. Fartskillnaden inom heatet var inte så stor som många befarande. Tre av 1000cc Cuparna körde i mål på samma varv på segraren och ingen blev varvad mer än en gång. I det andra racet var Beckert än mer överlägsen när han vann före Kevin Bengtsson och Per Wallin (V8:a). Pölda var återigen bäst i 1000cc och han kom sjua totalt.

GT/GTS före 1965

GT-bilarna mönstrade 21 bilar och det var en salig blandning i toppen av listan efter kvalet. Kennet Persson var snabbast med sin Ford GT40 före Lars Esselius Chevrolet Corvette, Claes Andersson Austin Healey 3000, Victor Israelsson Ford Mustang Shelby GT350, Jan Richter Chevrolet Corvette och Jimmy Edvardsson i sin lilla MGB. Edvardsson hoppades på mera regn till racet, men tyvärr blev han inte bönhörd. Banan var nästan torr när GT-bilarna rullade ut till start. Persson ledde från start till mål. Pekka Nyström startade från nionde rutan med sin mäktiga Cheetah GT. Han jobbade sig upp till andraplatsen, men orkade inte riktigt ända fram till Persson varför han fick nöja sig med andraplatsen och snabbaste varv. Jan Kling tog tredjeplatsen. Nyström tog ledningen från pole i andra racet och han höll ledningen några varv. Persson bidade sin tid och efter några varv övertog han ledningen och då kunde inte Nyström svara. Persson vann före Nyström. Reine Bergström gjorde helgens längsta avåkning då han kom långt ut i lecan efter långa rakan. Han lyckades hålla farten uppe, tuggade sig loss och kunde påbörja sin uppkörning genom fältet. Han ökade tempot och lyckades med den otroliga bedriften att köra i mål som trea med sin lilla Lotus Elan!

Standard & GT 1966-1971

Standard & GT 1966-1971 var helgens största heat med 31 bilar på griden. Kvalet dominerades av bröderna Arvid och Josef Viktorsson som var de enda som lyckades köra varvet under två minuter. Trean Jari Konola var nästan tre sekunder efter pole! Arvid Viktorsson ledde första racet från start till mål, men han pressades hårt av brodern Josef mot slutet och segermarginalen blev endast 0.139 sekunder. Jonas Bengtsson jobbade sig upp från 24:e startrutan till att ta tredjeplatsen! Till andra racet hade banan torkat upp ordentligt och då kunde Bengtsson sträcka ut. Han tog ledningen och höll den enkelt hela väger till seger före Arvid Viktorsson och Konola.

Standard & GT 1972-1990

Det nyaste standardbilsheatet dominerades totalt av de danska bröderna Mads och Per Leth Sörensen. Mads tog ledningen från pole och han vann enkelt före brodern Per. Claes Andersson tog tredjeplatsen. Andra racet blev lite mera spännande då Greger Peterson överlämnade styrningen av sin Chevrolet Camaro till Pekka Nyström som fick starta sist. Redan på första varvet var han uppe på femte plats och på andra varvet låg han trea bakom de danska bröderna, som låg tätt tillsammans hela racet igenom. Nyström satte loppets snabbaste varv i jakten på bröderna i topp, men tyvärr tog lyckan slut efter halva racet sedan batteriet hade dött för Nyström som tvingades parkera. Mads vann med knappa halvsekunden före brodern Per. Andersson tog en ny tredjeplats.

Nu återstår endast finalen av Riksmästerskapet för historisk racing i Falkenberg i mitten av september.

Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se

Emil Skärås och Hans Holmlund mästare i GT4 Scandinavia

GT4 Scandinavia körde sin final i samband med RHK-tävlingen i Anderstorp.
Första racet startade under safetycar på grund av regnet. Efter två varv släpptes fältet iväg och det var Emil Skärås som snabbt skaffade sig en lucka ner till Daniel Roos på andraplatsen. De andra i fältet höll sig stort sett på sina platser. Christoffer Brunnhagen snurrade av banan och fastnade, vilket skapade en ny safetycarperiod.

Fältet samlade ihop sig och strax innan depåfönstret öppnade sig släpptes fältet åter igen iväg. En del bilar valde att komma in direkt i depån, medan de tre ledande bilarna Emil Skärås, Daniel Roos och Otto Gullberg fortsatte.
Återigen lyckades Skärås dra ut en liten lucka innan det var dags på deras depåbesök och förarbyte. Vid depåstoppen åkte Gelleråsens Porsche på en bestraffning på grund av för kort depåstopp och tilldelades en stop and go.

Efter depåstoppen så var det nu Hans Holmlund som hade bra tempo i täten. Det var också Hans som tog målflaggan med god marginal före Erik Behrens och Daniel Nilsson. I Am/Am klassen var det Calle Ward och Håkan Ricknäs som återigen drog längsta strået och tog vinsten före Patrik Skoog och Gustav Bard med Christoffer och Mikael Brunnhagen på tredje plats.

Det blev en dramatisk avslutning på säsongen i det andra racet. Precis när bilarna skulle rulla ut började det smådugga och alla hade slicks på. Efter starten började det verkligen att regna på riktigt. Niclas Hagberg var av banan in i kurva ett som gjorde att safetycar kom ut. Då passade många på att gå in och byta däck. #78 var för snabb i depån och drog på sig ett straff. Ute på banan var det nu svåra förhållanden och dålig sikt. När safetycar släpptes var det lite tveksamhet då bilen längst fram körde sakta för att släppa om bilar. En utredning på ledande bil nummer #90 blev följden där man ansåg att han kört om under gulflagg. Men ingen bestraffning skedde.

Många kom in tidigt i depåfönstret för att byta förare. Otto Racings Porsche #4 fick en stop and go för ett för kort depåstopp. Dessa låg då i ledning i racet. Detta resulterade att Toyota #90 nu återigen var först.

I Am/Am var det återigen #21 RMS Mercedes som höll sig på banan och tog sig i mål som vinnare i klassen och nya mästare i Am/Am. På andra plats kom Porsche Gelleråsens #78 med Patrik Skoog och Gustav Bard samt och trea Christoffer och Mikael Brunnhagen i Toyota #55.

I Pro/Am var det dock Toyota Supra med nummer 90 som återigen tog vinsten. Strax före Alfab McLaren #88 med Daniel Roos och Erik Behrens och #98 M-Bilars på tredje plats med Victor Bouveng och Joakim Walde.

Efter race blev det protest på beslutet av omkörning under gulflagg men blev avslagen av domarjuryn på grund att man ansåg att den ledande bilen gick åt sidan och lämnade plats för övriga fältet och därmed kan det ej anses vara en omkörning under gulflagg. Emil Skärås och Hans Holmlund vann mästerskapet före Daniel Roos/Erik Behrens och trea kom Victor Bouveng/Joakim Walde.