Racerapport

För andra året i rad ”offrade” sig KMK och arrangerade SM-finalen för bilar. Det var en otacksam uppgift när alla klasser utom en redan var avgjorda. Endast 5 000 åskådare kom i det gråtrista höstvädret. Tävlingen blev en förlust för klubben, men som tur var hade ju årets andra tävlingar gått med vinst.

Det var i den tunna sportvagnsklassen som kampen om guldet skulle avgöras. Sten Axelsson eller Picko Troberg skulle göra upp och det fanns en teoretisk möjlighet även för Ulf Norinder. Alla tre körde den legendariska Porsche Carrera 6. Axelsson tog kommandot direkt medan Norinder snurrade bort sig. Axelsson ledde betryggande, men så började mästerskapsnerverna att spöka. Han tittade för mycket i backspeglarna för att se var Picko höll hus. Detta gjorde att han tappade tempot och Picko tog in mer och mer. Snart var Picko ikapp och kampen kunde börja. Axelsson försökte göra sig bred och stängde varje omkörningsförsök för Picko. Tävlingsledningen såg dessa tilltag och gav Axelsson en varning. När drygt två varv återstod föll Axelsson på eget grepp, han snurrade i Velodromkurvan och Picko kunde defilera i mål som svensk mästare för nionde gången (Han hade då tagit flest guld någonsin inom svensk racing och satsade naturligtvis på att bli först till tio, men det blev aldrig så… Detta blev Pickos sista guld.)

Formel 3 bjöd på mer dramatik än nödvändigt! Redan på första varvet i Trösenkurvan tappade Ulf Svensson bromsarna och for av vägen. Han bröt foten samt några revben. Ronnie Peterson, som fortfarande var rookie i den här klassen, tampades med Egert Haglund. Peterson körde på Haglunds bakhjul och gick till väders. Peterson landade upp och ned. Hjälmen sprack, men Peterson hade änglavakt, för han kom undan med bara några skrapsår. Det bör tilläggas att det fanns en story som utspelade sig i veckan innan tävlingen… Peterson hade köpt Kurt Ahrens Brabham, men eftersom Peterson var längre än Ahrens stack hjälmen upp ovanför störtbågen. Bilen gick därför inte igenom besiktningen. Både Ronnie och hans pappa Bengt var ordentligt upprörda och tyckte att besiktningsmannen hade varit onödigt petig. Men besiktningsmannen gav sig inte och Petersönerna fick vända hem och svetsa på ett rör till på störtbågen för att klara besiktningen. Med facit i hand var det denna ”nitiska” besiktningsman som i praktiken räddade livet på Peterson. Det var ju för väl att vi inte miste vår största racingprofil någonsin redan 1966… Så tillbaka till racet. Årets nykomling var Freddy Kottulinsky. Han ledde från start till mål. Bakom honom tampades Picko Troberg, Egert Haglund, Hasse Nilsson och Reine Wisell. Pickos motor tappade oljetrycket och Wisell fick problem med en hjulupphängning. Haglund slutade därför tvåa och Nilsson trea.

Formel Vee växte snabbt och blev mer och mer populär. Ett tjugotal bilar kom till start. Det hade dessutom tillkommit ytterligare en klass detta år som kallades Formel 4. Det var i första hand italienska Tecno med Fiat 850cc-motorer. De kunde inte hänga med Formel Vee-bilarna, men kanske kunde detta vara ett bra koncept för framtiden? Leif Hansen var klart bäst i finalen och han vann före Curt Johansson och Ove Fundin. I F4-klassen vann Steinar Eriksen före Carl G Knudsen och Ivar Berntsson.

I Turistklassen hade Staffan Wahlström dominerat hela säsongen, men i finalen tappade han ledningen direkt till Ulf Karlsson från Motala. Wahlström kunde dock snart återställa ordningen, men i samband med varvningar var Karlsson påpasslig och tog sig förbi. Wahlström fick sedan aldrig någon chans att komma förbi igen. Wahlström var ju känd för sin fina och eleganta körstil, men frågan är om inte Karlsson körde ännu mera elegant denna dag. Det var en strålande insats av Karlsson att slå Wahlström med hans eget vapen!

Bosse Ljungfeldt var löjligt överlägsen i stora standardvagnsklassen. Han såg ut som om han var på väg till sommarstugan med barnen i baksätet. Segermarginalen dock blev inte så stor, han behövde helt enkelt inte köra fortare. Sture Carlsson kom tvåa och Rune Tobiasson blev trea.

I 1600cc-klassen fick vi äntligen se en ordentlig fight mellan Erik Berger och Svante Vorrsjö. De har ju turats om att ha problem under säsongen, men nu jäklar! Berger tog starten, men Vorrsjö kontrade och gick förbi. Berger svarade och höll sedan undan ända till mål före Vorrsjö och Lars Elgen. I minsta standardvagnsklassen vann Leif Englund enkelt före Boo Johansson och Johnny Lundberger.

Bengt-Åce Gustavsson - www.racefoto.se