Surprise vann ERCup-premiären trots växellådsproblem
Efter en låååång vinter så var det äntligen dags för premiärtävling på Sturup. Vi var mycket förväntansfulla över hur allt skulle fungera, dels racingbilen men kanske allra mest vår buss. Trots att vi provcampat i samband med testkörning några veckor tidigare på Kinnekulle, så pirrade det allt lite då det var längsta resan för säsongen.
Vi konstaterade dock ganska omgående att det är helt suveränt att åka tyst och bekvämt tillsammans hela teamet. Taktiksnack varvades med kaffedrickande och tv tittande. När vi till slut anländer till Sturup så är det dags för avlastning av bil, uppackning av det nya tältet samt besiktning, allt förlöper bra och det är dags för grillning inför kvällen. Nämnas bör, att förutom att killarna är duktiga på att meka, kolla tider mm under race, så är de kanonduktiga på att fixa gott käk
Förvånar mig inte alls om jag lyckas gå upp 5 kilo innan säsongen är över ?
Nåväl, då var det söndag och en heldags racing stod på schemat, kvällen innan kollade vi på vädret och det fanns risk för regn framåt eftermiddagen, men morgonen bjöd på kanonväder vilket visade sig skulle hålla i sig hela dagen. Vår taktik var att starta träningen/kvalet med Roger några varv, byta tidigt till mig och sedan avbryta ganska tidigt för att på det viset ha gott om tid för tankning och förberedelse inför starten. Roger tycker det känns ganska bra efter några varv och beslutar sig för att byta, jag tar över styret och känner på bilen samt banan, det hela känns väldigt bra och efter ett par varv är det läge för att höja tempot
Då inträffar fenomenet att bilen tvärställer (kastar ut bakändan) vid vänsterkurva
Bara att så snabbt som möjligt uppsöka depån. Ganska snart bekräftas att höger bakaxelinfästning har vridit sig
Nu är det snabba puckar som gäller (skriver detta samtidigt som jag kollar på hockey vm) Infästningen rivs ner och nya uniballs monteras samtidigt som ett nervöst kollande på klockan inleds. När det är ca 5 min kvar till start så sänker killarna ner bilen och säger
F-n det är ju gott om tid, ska vi ta en fika eller
Hursomhelst, en fjärde tid blir det och vi är mer än nöjda med denna position.
Starten går och vi åker med något varv för att få upp tempen i däcken, vi ligger hack i häl på Penta och väntar på en lucka. Upps, där kom den, bromsa lite senare, fram med nosen
Vi är förbi och en förbril jakt inleds av Primusporschen framför.
Vi kommer upp i häcken men det går fort, vi inser ganska snabbt att köra förbi går inte om inte framförvarande gör ett misstag. Vi avverkar några varv och då händer det som inte får hända
Växellådan fullkomligen spottar ur växlarna, skit också
Så här tidigt i racet, tanken som slår mig är att det kommer aldrig att hålla racet ut.
Det är bara att inse fakta, håll stenhårt i spaken
Vilket i sig innebär att all körning får ske med en hand? Bara att konstatera faktum, slå av på farten och försöka vara listig
(Lika lätt som att få vår 15m långa buss att taxa in som personbil på en färja.) Penta passerar oss men trots allt så lyckas vi bibehålla ett förhållandevis högt tempo, det hela snurrar på till dess att det uppstår en pacecar.
In depån för tankning och förarbyte, det flyter på som det skall och efter några minuter så är vi med i matchen igen. Klockan tickar på och Roger konstaterar det samma som jag, det gäller att hålla rejält i spaken men kan ändå hålla ett hyggligt tempo. När alla team avverkat sina förarbyten så visar det sig att vi har gått upp i ledning
Härligt, men det återstår lång tid av racet och den stora frågan är
Kommer växellådan klara hela racet?
Under tiden som vi funder på detta så sprakar det till i radion
Roger säger, sorry grabbar men jag har snurrat av och sitter fast! Till vår stora glädje så skickas bärgare ut väldigt fort och de drar upp Roger på banan som genast kan fortsätta snurra på. Tack o lov har inget hänt med bilen och vi skyller denna incident på lådan ?
Det hela förlöper på och vi börjar ana att det kanske kan hålla i mål i alla fall
Vi börjar samtidigt känna av att däcken har gjort sitt, vi funderar en stund på om vi skall göra däckbyte men inser då att den ledning vi har kommer då att förloras. Vi räknar å räknar och beslutar oss för att slå av på tempot för att spara på bil och däck så gott det går. Vi har en ledning på fyra varv till Penta och de passerar oss två ggr men när det börjar dra ihop sig slår även de av på takten för att säkra andra platsen.
Yippie! Vi tar målflagg som vinnande ekipage, en teamprestation där alla tillsammans kan glädjas åt denna seger, inte helt smärtfritt men den här gången var marginalerna på vår sida!
Nämnas bör att vi upplevde ett utmärkt arrangemang från Svedala Mk, tillmötesgående funktionärer och tävlingsledning som definitivt tagit till sig av tidigare kritik. Tack!
Dessutom upplevde vi mycket disciplinerad körning av samtliga team. Så det är med tillförsikt vi ser fram mot nästa tävling på Kullen
Vi gratulerar Penta till andra platsen och Primus till tredje, grattis alla andra team som tog sig i mål, bara det är en prestation ?
Väl mött!
/ Team Surprise Racing
www.surprise.nu